Frågor och svar

1. Vad är en folkhögskola?

Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil och är inte bunden till centralt fastställda läroplaner.

Folkhögskolan utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Något som utmärker folkhögskolan är samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen. Folkhögskolan strävar efter att ha mindre och sammanhållna studiegrupper. Ofta studerar man ämnesövergripande i projektform med både praktiska och teoretiska inslag.

Många folkhögskolor har ett internat där deltagarna kan bo vilket ger en social gemenskap som gör folkhögskoletiden till en unik upplevelse. I möten, samtal och diskussioner på fritiden fördjupas de kunskaper som undervisningen ger.


2. Vilka går på folkhögskola?

Folkhögskolan vänder sig till alla vuxna över 18 år som vill studera (det finns ingen övre åldersgräns). Varje skola försöker blanda människor med olika åldrar och skiftande bakgrund i sina kurser.


3. Jag är 17 år – kan jag gå på folkhögskola?

Folkhögskolorna kan endast anta studerande under 18 år på Allmän kurs om de studerar på ett individuellt program inom gymnasieskolan. En förutsättning är att den studerandes hemkommun betalar för utbildningsplatsen på folkhögskolan.


4. Vad kan jag läsa på folkhögskola?

Det finns flera olika kurstyper på folkhögskolan: årslånga kurser, kortkurser, sommarkurser och distanskurser. De långa kurserna delas upp i Allmänna kurser och Särskilda kurser:

Allmänna kurser finns på alla folkhögskolor. De vänder sig främst till dem som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är ett alternativ till komvux. Du studerar 1-3 år beroende på dina förkunskaper. Allmän kurs innehåller ett brett urval av allmänna ämnen och ger dig möjlighet att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Ofta har kursen en profil som innebär att du kan välja inriktning, t.ex. bild, idrott, musik, drama, media, miljö/natur eller internationell.

Folkhögskolorna har också särskilda kurser där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. De särskilda kurserna kan vara inriktade på:

  • Specifika intresseområden, t.ex. musik, media, hälsa, konsthantverk, teater, friluftsliv eller turism.
  • Yrken, t.ex. fritidsledare, behandlingsassistent, journalist, kantor eller teckenspråkstolk.
  • Grupper, t.ex. personer med olika funktionshinder eller invandrare.

En del av de särskilda kurser som är yrkesinriktade ligger på eftergymnasial nivå [egy] vilket bl.a. innebär andra förutsättningar när den studerande söker studiestöd hos CSN.


5. Hur söker jag till en folkhögskola?

Varje folkhögskola ansvarar för sin antagning och har sin egen ansökningsblankett som du hittar på respektive skolas hemsida.

På de allmänna kurserna ställs normalt inga formella antagningskrav. De studerande börjar på olika nivåer beroende på förkunskaper och tidigare studier.

På de särskilda kurserna ställs ibland särskilda antagningskrav, t.ex. tidigare studier, praktik eller arbetsprover.

Det är vanligt att folkhögskolan vill se det senaste skolbetyget, arbetsintyg, personbevis och oftast, viktigast av allt, ett personligt brev där den sökande berättar om sig själv. Många skolor kallar till intervju och en del har inträdesprov.


6. Kan jag bo på skolan?

Ja, nästan alla folkhögskolor har ett internat, vilket innebär att de kursdeltagare som vill kan bo på skolan. Internatet är en viktig del av folkhögskolans studiemiljö. Du får gemenskap med andra även under fritiden, då många folkhögskolor ordnar kultur- och gemenskapsaktiviteter. Internatet ger dig chansen att bo ett år på en plats du kanske aldrig skulle komma till annars!


7. Vad kostar det att studera på folkhögskola?

Själva undervisningen på folkhögskolan är avgiftsfri. Däremot får de studerande betala för kurslitteratur, studiematerial, studieresor, lunch m.m. De som väljer att bo på internat betalar även för övrig kost och logi. Kostnaderna varierar mellan olika skolor beroende på bland annat rumsstandard och antal måltider. Som riktvärde kan anges cirka 4 000 kronor/månad.


8. Kan jag läsa på distans på folkhögskola?

Många folkhögskolor har distanskurser med olika inriktningar. Distanskurserna bedrivs med hjälp av internet, ofta kombinerad med gemensamma samlingar/kursdagar på folkhögskolan. Alla kurser genomförs i dialog med lärare och kurskamrater.


9. Kan jag läsa på grundskolenivå?

En del folkhögskolor har en Allmän kurs som startar på grundskolenivå för dig som inte har grundskolan klar eller som behöver repetera. Efter kursen kan du studera vidare på gymnasienivå på folkhögskola eller komvux. Många folkhögskolor startar dock direkt på gymnasienivå. Kontakta den folkhögskola du är intresserad av för att få mer information.


10. Vad är det för skillnad på folkhögskola och komvux?

Folkhögskolornas alternativ till att studera på komvux är allmän kurs. Folkhögskolan intygar kunskaper som motsvarar grundskole och gymnasienivå och dessa studier kan leda fram till samma behörigheter som på komvux eller gymnasieskolan. Men folkhögskolan är en annan skolform och man studerar på ett annat sätt!

Folkhögskolan skiljer sig från komvux genom att man försöker ha mindre och mer sammanhållna studiegrupper som läser flera ämnen eller kurser tillsammans. Man bedriver ofta ämnesövergripande studier i projektform, till skillnad från komvux där man läser ämnen var för sig. Det finns inga centrala läroplaner utan man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter och den profilering som skolan valt för kursen.


11. Vad är det för skillnad på folkhögskola och högskola/universitet?

Folkhögskolan ger inte några akademiska högskolepoäng. Vissa yrkesutbildningar är ur studiemedelshänseende registrerade på eftergymnasial nivå [egy] bl.a. utbildningar till fritidsledare, teckenspråkstolk, kantor, dramapedagog och vissa journalistutbildningar. Dessa ställer samma antagningskrav som högskolan. Några folkhögskolor har också samarbete med olika högskolor. Ibland innebär samarbetet att högskolan examinerar vissa delkurser, ibland att högskolan tillgodoräknar vissa delar av folkhögskolekursen som högskolepoäng när man fortsätter sina studier där.


12. Kan jag söka till högskola/universitet efter folkhögskolestudierna?

Ja, studier på folkhögskolans allmänna kurs kan ge behörighet till högskolestudier.

  • För att få grundläggande behörighet till högskolestudier behöver du studera på gymnasienivå sammanlagt 3 år. Om det blir 1, 2 eller 3 år på folkhögskola beror dels på tidigare gymnasie- eller komvuxstudier, dels på vilka behörigheter du önskar uppnå och dels hur den enskilda folkhögskolan har organiserat studierna.
  • För att få grundläggande behörighet från folkhögskola måste du också uppnå motsvarande godkänd nivå i de sex kärnämnena Svenska A och B (alt. Svenska 2 A och B), Engelska A, Matematik A, Samhällskunskap A, Naturkunskap A och Religionskunskap A.

Detta innebär inte att man läser på exakt samma sätt som på gymnasieskolan, utan man läser ofta ämnesövergripande i breda teman. Det är alltså kunskaper motsvarande kärnämnena som räknas.

Folkhögskolorna kan också ge intyg om särskild behörighet i olika ämnen utöver kärnämnena. Vilka ämnen som erbjuds varierar från skola till skola och det är därför viktigt att höra sig för med respektive folkhögskola.


13. Vad är ett studieomdöme? Får jag betyg?

Folkhögskolan har ett eget bedömningssystem och ger inte betyg i enskilda ämnen. Istället kan den som studerar på allmän kurs få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Detta grundar sig på en gemensam bedömning som görs av alla lärare på skolan. Folkhögskolan använder en fyrgradig skala för studieomdömet: Utmärkt studieförmåga (4), Mycket god studieförmåga (3), God studieförmåga (2) eller Mindre god studieförmåga (1). För att kunna vara jämförbart över hela landet finns ett rekommenderat medelvärde på 2,7 för varje folkhögskola.

På de särskilda kurserna får de studerande ett intyg efter fullgjord kurs.


14. Hur fungerar folkhögskolans urvalsgrupp, ”folkhögskolekvoten”?

Om inte antalet platser till högskolan räcker till för alla som söker så måste ett urval göras. De sökande placeras då i olika urvalsgrupper beroende på vilken skolform de kommer ifrån. Folkhögskolestuderande som har intyg om behörighet och ett studieomdöme utgör en egen urvalsgrupp i betygsurvalet och jämförs alltså bara med varandra vid ansökan till högskolan (BF-gruppen, ofta kallad folkhögskolekvoten).

Platserna på högskolornas utbildningar fördelas i proportion till hur många som söker i respektive urvalsgrupp. Ju fler sökande det är från folkhögskolan, ju fler platser går till sökande därifrån. Då folkhögskolan är en liten skolform jämfört med andra skolformer så är antalet sökande till högskolan med folkhögskolebakgrund inte så stort – följdriktigt så blir antalet antagna genom den urvalsgruppen också mindre.

Alla studerande som är behöriga, oavsett från vilken skolform de kommer, har dessutom möjlighet att antas till högskolan genom att göra högskoleprovet. Det är därför viktigt att den studerande på så sätt förstärker sina chanser.


15. Kan jag läsa upp låga gymnasiebetyg på folkhögskolan?

Folkhögskolan ger inte betyg och du kan därför inte föra samman ditt studieomdöme från folkhögskolan med gymnasiebetyget. Du kan alltså inte höja betygsmedelvärdet från gymnasiet.

Ämnen och kurser som du ej är godkänd i från gymnasieskolan eller ej har läst kan du ”läsa upp” i betydelsen att du kan bli behörig i dem. Folkhögskolan intygar då att du har kunskaper motsvarande godkänd nivå. För att styrka särskild behörighet kan du alltså kombinera folkhögskoleintyget med betygen från gymnasieskolan.

Folkhögskolan har en egen väg till högskolan. (Se fråga 12.) Det innebär att du kan bygga på och komplettera dina gymnasiestudier genom att studera på Allmän kurs på folkhögskola. Folkhögskolan gör en bedömning av de betyg du har från gymnasieskolan och placerar in dig på motsvarande nivå enligt folkhögskolans system. När du är klar med studierna får du ett intyg om grundläggande behörighet till högskolestudier. När du sedan söker till högskolan söker du på ditt studieomdöme och placeras i folkhögskolans urvalsgrupp. Har du grundläggande behörighet även från gymnasieskolan så placeras du också i urvalsgruppen för gymnasiebetyg. Går du från folkhögskola till komvux kan viss betygssättning ske med folkhögskolans behörighetsintyg som underlag genom att komvux validerar dina kunskaper.

Scroll Up