Frågor och svar

Varje folkhögskola bestämmer självständigt över sitt kursutbud och sin profil och är inte bunden till centralt fastställda läroplaner.

Folkhögskolan utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Något som utmärker folkhögskolan är samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen. Folkhögskolan strävar efter att ha mindre och sammanhållna studiegrupper. Ofta studerar man ämnesövergripande i projektform med både praktiska och teoretiska inslag.

Många folkhögskolor har ett internat där deltagarna kan bo vilket ger en social gemenskap som gör folkhögskoletiden till en unik upplevelse. I möten, samtal och diskussioner på fritiden fördjupas de kunskaper som undervisningen ger.

Folkhögskolan vänder sig till alla vuxna över 18 år som vill studera (det finns ingen övre åldersgräns). Varje skola strävar efter att skapa en blandning av deltagare i olika åldrar och med varierande bakgrund i sina kurser.

Folkhögskolor kan ta emot studerande under 18 år på Allmän kurs, men endast om personen går ett individuellt program i gymnasieskolan. Det krävs också att hemkommunen godkänner och betalar utbildningsplatsen.

Det finns flera olika typer av kurser på folkhögskolan: årslånga kurser, kortkurser, sommarkurser och distanskurser. De längre kurserna delas in i Allmänna kurser och Särskilda kurser.

Allmän kurs

Allmän kurs finns på alla folkhögskolor. Den riktar sig främst till personer som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och fungerar som ett alternativ till komvux.

Studietiden är 1–3 år, beroende på dina förkunskaper. Kursen innehåller ett brett urval av allmänna ämnen och kan ge dig grundläggande behörighet för högskolestudier.

Många skolor erbjuder dessutom profiler eller inriktningar, till exempel bild, idrott, musik, drama, media, miljö/natur eller internationella studier.

Särskilda kurser

Folkhögskolor erbjuder också särskilda kurser där större delen av tiden ägnas åt ett specifikt ämnesområde. Dessa kurser kan vara inriktade på:

• Intresseområden: dövstudier, media, hälsa, konsthantverk, teater, friluftsliv, turism m.m.
• Yrken: fritidsledare, behandlingsassistent, journalist, teckenspråkslärare eller teckenspråkstolk.
• Målgrupper: t.ex. personer med funktionsvariationer eller nyanlända.

Vissa yrkesinriktade särskilda kurser ligger på eftergymnasial nivå (EGY). Det innebär bland annat att reglerna för studiestöd från CSN kan skilja sig från andra kurser.

Varje folkhögskola ansvarar för sin egen antagning och har en egen ansökningsblankett. Du hittar den på skolans webbplats.

Allmän kurs

På Allmän kurs finns normalt inga formella antagningskrav. Deltagare börjar på olika nivåer beroende på sina tidigare studier och förkunskaper.

Särskilda kurser

På Särskilda kurser kan det finnas specifika antagningskrav, till exempel tidigare utbildning, praktik eller arbetsprover.

Vanliga ansökningshandlingar

Det är vanligt att skolan vill ha:

• senaste skolbetyg
• arbetsintyg
• personbevis
• ett personligt brev (ofta det viktigaste), där den sökande berättar om sig själv

Många skolor kallar även till intervju och vissa har inträdesprov.

Ja, nästan alla folkhögskolor har internat där kursdeltagare kan bo under studietiden. Internatet är en viktig del av folkhögskolans studiemiljö och skapar gemenskap även på fritiden. Många skolor ordnar kultur- och sociala aktiviteter för dem som bor där.

Att bo på internat ger dig också chansen att tillbringa ett år på en plats du annars kanske aldrig hade upptäckt.

Själva undervisningen på folkhögskolan är avgiftsfri. Däremot betalar du för sådant som kurslitteratur, studiematerial, studieresor och luncher.

Om du bor på internat tillkommer kostnader för kost och logi. Prisnivåerna varierar mellan olika skolor beroende på exempelvis rumsstandard och antal måltider.

Som riktvärde kan internatboende kosta cirka 4 000 kronor per månad.

Ja, många folkhögskolor erbjuder distanskurser med olika inriktningar. Undervisningen sker online och kombineras ofta med gemensamma träffar eller kursdagar på plats på folkhögskolan.

Även på distanskurserna sker studierna i nära dialog med lärare och kurskamrater.

Ja, vissa folkhögskolor erbjuder Allmän kurs som startar på grundskolenivå för dig som saknar grundskoleutbildning eller behöver repetera. Efter avslutad kurs kan du fortsätta studera på gymnasienivå, antingen på folkhögskola eller komvux.

Många folkhögskolor börjar dock direkt på gymnasienivå. Kontakta den folkhögskola du är intresserad av för att få information om vad just de erbjuder.

Folkhögskolornas alternativ till komvux är Allmän kurs. Folkhögskolan kan intyga kunskaper som motsvarar grundskole- och gymnasienivå, och studierna kan ge samma behörigheter som på komvux eller gymnasieskolan. Samtidigt är folkhögskolan en egen skolform och studierna är upplagda på ett annat sätt.

Det finns inga centrala läroplaner. Folkhögskolan utgår i stället från deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter samt från skolans egen profilering. Studerande går ofta i mindre och mer sammanhållna grupper.

Man läser flera ämnen tillsammans i stället för ett ämne i taget, som på komvux. Undervisningen är ofta ämnesövergripande och bedrivs i projektform.

Folkhögskolan ger inte akademiska högskolepoäng. Däremot finns vissa yrkesutbildningar på folkhögskola som är registrerade som eftergymnasiala (EGY) ur studiemedelssynpunkt, till exempel utbildningar till fritidsledare, teckenspråkstolk, kantor, dramapedagog och vissa journalistutbildningar. Dessa utbildningar kan ha liknande antagningskrav som högskolan.

Några folkhögskolor samarbetar också med universitet och högskolor. I sådana samarbeten kan det innebära att:

• högskolan examinerar vissa delkurser, eller

• högskolan tillgodoräknar delar av folkhögskolekursen som högskolepoäng när du fortsätter dina studier där.

Ja. Studier på folkhögskolans Allmänna kurs kan ge dig grundläggande behörighet till högskolestudier.

För att få grundläggande behörighet behöver du studera på gymnasienivå i sammanlagt tre år. Hur många av dessa år du studerar på folkhögskola beror på:

• dina tidigare gymnasie- eller komvuxstudier
• vilka behörigheter du behöver
• hur den enskilda folkhögskolan har organiserat studierna.

Du måste också uppnå kunskaper motsvarande godkänd nivå i följande sex kärnämnen:

• Svenska A och B (eller Svenska som andraspråk A och B)
• Engelska A
• Matematik A
• Samhällskunskap A
• Naturkunskap A
• Religionskunskap A

På folkhögskola läser man inte alltid ämnen exakt som på gymnasiet. I stället arbetar man ofta med ämnesövergripande teman, men kunskaperna ska motsvara kärnämnenas nivåer.

Folkhögskolor kan också intyga särskild behörighet i olika ämnen utöver kärnämnena. Utbudet varierar mellan skolor, så kontakta den folkhögskola du är intresserad av för att få veta vilka ämnen som erbjuds.

Folkhögskolan har ett eget bedömningssystem och ger inte betyg i enskilda ämnen. I stället får den som studerar på Allmän kurs ett studieomdöme, som är en sammanfattande bedömning av din studieförmåga. Omdömet tas fram gemensamt av alla lärare du haft.

Studieomdömet sätts på en fyrgradig skala:

1. Utmärkt studieförmåga (4)
2. Mycket god studieförmåga (3)
3. God studieförmåga (2)
4. Mindre god studieförmåga (1)

För att studieomdömen ska vara jämförbara över hela landet finns ett rekommenderat medelvärde på 2,7 för varje folkhögskola.

På Särskilda kurser får deltagarna ett intyg efter avslutad kurs, i stället för studieomdöme.

När antalet platser på en högskoleutbildning inte räcker till görs ett urval. De sökande delas då in i olika urvalsgrupper beroende på vilken skolform deras behörighet kommer från.

Studerande från folkhögskola som har både behörighetsintyg och studieomdöme placeras i en egen urvalsgrupp i betygsurvalet – BF-gruppen, ofta kallad folkhögskolekvoten. Här konkurrerar man bara med andra som också söker via folkhögskola.

Platserna på högskolans program fördelas proportionellt utifrån hur många som söker i varje urvalsgrupp. Det innebär:

• Ju fler som söker via folkhögskolekvoten, desto fler platser går dit.
• Eftersom folkhögskolan är en liten skolform är antalet sökande i BF-gruppen ofta lågt – och därför fördelas också färre platser dit.

Alla behöriga sökande, oavsett skolform, kan också konkurrera genom högskoleprovet. Det kan därför vara ett viktigt sätt att stärka sina chanser att komma in.

Nej, folkhögskolan sätter inte ämnesbetyg, och du kan därför inte höja ditt gymnasiebetyg eller ditt betygsmedelvärde där. Studieomdömet från folkhögskolan kan inte kombineras med gymnasiebetyg för att höja meritvärdet.

Ämnen som du saknar eller inte blev godkänd i på gymnasiet kan du ”läsa upp” i den mening att du kan uppnå behörighet i dem.
Folkhögskolan intygar då att du har kunskaper motsvarande godkänd nivå. Detta kan användas som underlag för särskild behörighet, i kombination med betygen från gymnasiet.

(För mer detaljer, se fråga 12.)
Genom att läsa Allmän kurs kan du komplettera och bygga vidare på din gymnasieutbildning. Skolan gör en bedömning av dina gymnasiebetyg och placerar dig på rätt nivå i folkhögskolans system.

När du avslutar studierna kan du få ett intyg om grundläggande behörighet till högskolan. Vid ansökan konkurrerar du då med ditt studieomdöme i folkhögskolans urvalsgrupp (BF-gruppen).
Om du även har grundläggande behörighet från gymnasiet placeras du också i urvalsgruppen för gymnasiebetyg.

Om du efter folkhögskola fortsätter på komvux kan vissa betyg sättas med stöd av folkhögskolans behörighetsintyg, genom att komvux validerar dina kunskaper.